Bin och biodling
av Frank Lindström, 2005
Biodling är en trevlig hobby som ger väldigt mycket. Många ser honungen som den största förtjänsten. I ett större perspektiv är ändå den stora nyttan som pollineringen ger, mångfalt mycket större. Biodlarna gör en stor insats för naturvården.
De flesta biodlare kanske inte räknar på förtjänst i varken honungsförsäljning eller pollinering, utan det stora utbytet är insikten i den komplexa värd som bina och biodlingen ger.
Bisamhälle i trädstam
Binas bostad
Den mest naturliga plats för en bisvärm är en gammal ihålig trädstam. Om man utgår från det i sin biodling kan man ju lätt inse att rammått, kuptyper och annat är för bina helt ointressant. Bina behöver ha en torr, trygg och säker plats som är ett hålrum med ordentlig ventilation. De behöver ha en in/utgång som de kan försvara om de blir angripna.
Kupor med ramar
För ca: 150 år sedan kom tre st. biodlare Prokopovitch, Dzierzon och Langstroth, oberoende av varandra på att göra ramar till bina i vilka de satte vaxkakorna. Detta revolutionerade biodlingen i och med att man då kunde plocka ur ramarna med vax och honung ur kupan utan att behöva förstöra bisamhället. Ramarna gjordes fyrkantiga och därmed blev också kuporna fyrkantiga. I princip har vi samma system i dag men med ett otal rammått och kuptyper.
Bisamhälle under hustak
Årsutvecklingen i bisamhället
Utvecklingen i bisamhället varierar starkt över året.
Samhället är som starkast under juli vilket ju är naturligt eftersom det då finns som mest nektar och pollen att dra in.
Drottningen bestämmer hur stort samhället skall bli genom att hon lägger ägg efter hur stor möjlighet det finns att kunna försörja samhället. Ett starkt samhälle kan innehålla upp till 90.000 bin under juli. Drottningen kan lägga så mycket som 3.000 ägg per dygn vilket är mer än hennes egen vikt.
Under vinterhalvåret är samhället som svagast och kan då innehålla mellan 10.000 och 20.000 bin. Den enda uppgiften för bina är då att hålla sig vid liv så att bisamhället kan överleva till som-marhalvåret.
Tre viktiga hålltider
Kom ihåg tre viktiga tidpunkter. Obs det kan variera från år till år.
- Vårundersökning 1 maj
- Svärmningskontroll midsommar
- Invintring 15 september
Ett bisamhälle som börjat gå i klot. Tiden är i början av November. Obs, att samhället på bilden är täckt av en plexiglasskiva. Det är inte att rekommendera att ta bort täckbrädor och störa bisamhället under vintervilan.
Bina på vintern
En ihålig trädstam är inte särskilt väl isolerad mot kyla. Bina klarar sig väl i alla fall. Bina övervintrar genom att gå samman i klot och hålla värmen tillsammans. De håller ca:30-35°C i mitten av klotet.
Aktiviteten går ner och de rör sig mera långsamt. De turas om att vara på utsidan av klotet där det är som kallast. Klotet med bin rör sig sakta över honungskakorna där de hämtar sin näring.
Redan före vårundersökningen (feb-mars) kan man kontrollera om samhället har foder (socker). Lyft locket på kupan och lyft försiktigt täckbrädan längst bak (vid tvärbygge). Titta efter om det finns foder i den sista ramen. Vanligtvis har bina sparat de yttersta ramarna till sist. Man ser om det finns foder genom att cellerna är täckta. titta därefter i den främsta ramen.
Våren
Fram på vårkanten när biodlaren tittar till sina bin och kontrollerar att bina överlevt vintern kan man förledas att tro att allt är lugnt. Det är nu som det är den känsligaste tiden på året i bisam-hället.
Drottningen lägger ägg i cellerna som ser ut som små vita streck
Det är nu som drottningen börjar lägga ägg för att dra upp nya bin. Det går åt mycket näring i form av socker/nektar och pollen för att fordra larver och yngel. Man måste vara vaksam så att samhället har foder så att det räcker. Det skall alltid finnas minst motsvarande två ramar med foder.
Vårundersökning
Detta är den första riktiga vårgenomgången. Tidpunkten kan variera kraftigt och vissa år redan den 1 april. Ett riktmärke är 1/5.
Ta en bra dag när det är:
- 12ºC i skuggan
- soligt
- vindstilla
Foderkontroll
Kontrollera att det finns tillräckligt med foder. Det skall finns minst två kg i samhället vilket är ungefär lika med en full ram. Två kg foder räcker ca: 2-3 v.
Saknas det foder kan man ta från ett annat samhälle som har överskott. Ta från de rika och ge till de fattiga. Har man inget samhälle att plocka från, får man ge tillskott i form av en ballong med foderlösning alt. en burk honung.
Man kan också fodra med rent socker. Gör då så att på en tom ram spika på sidor av tunn masonit som går en bit upp på ramen och fyll utrymmet med socker. Rent socker för bina fungerar så att de hämtar enbart om de behöver till skillnad från sockerlösning.
Utskottskontroll
Kontrollera om det finns mycket avföring i kupan. Det kan vara tecken på en tarmsjukdom som heter nosema. Men det behöver inte vara en sjukdom utan kan även vara tecken på att samhället blivit stört och/eller att det finns ljunghonung i cellerna som bina har svårt att tillgodogöra sig.
Vinternedfall
Rensa ut botten och bränn avfallet som mest består av döda bin och täckvax. Sätt in en ny botten, gör rent den gamla och flamma av med gasolbrännare för att döda ev. sporer.
Pollenersättning
För att skynda på utvecklingen i bisamhället under våren kan man ge bina pollenersättning. Det kan man lätt göra genom att göra en toddy på ägg och socker. Vispa ett ägg hårt med ½ kopp socker. Lägg blandningen på ovansidan av ramarna. Bina drar snabbt ner toddyn i cellerna.
Puckelsamhälle
Om drottningen av någon anledning dör drar bina upp en ny drottning. Om detta händer efter att drönarna är utkastade (augusti), kan hon inte bli befruktad. De ägg hon då lägger är inte befruktade och blir drönarägg.
Även arbetarbi kan börja lägga ägg om drottning saknas. Dessa ägg är också drönarägg. I båda fallen läggs äggen i vanliga celler. Eftersom drönarlarverna är större än arbetsbilarverna får de inte riktigt plats och den täckta cellen buktar ut.
Detta är naturligtvis inte bra och måste åtgärdas. Gör så här:
Häng in några ramar med enbart ägg från ett annat samhälle.
Var försiktig med rökpusten!
Om äggramarna kommer från en drottning som du tänker fortsätta att dra upp drottningar från kan du behålla den nya drottningen, annars byt ut den.
Utrymmesanpassning
Svärmning är det naturliga sättet för bina att reproducera sig på. Drottningen tar då med sig ca halva samhället och flyger i väg för att hitta en ny boplats. Som biodlare vill man förhindra detta eftersom man vill behålla sina bin.
För att förhindra svärmning måste man ge samhället tillräckligt med plats. Om man har uppstaplingskupor ställer man på flera lådor.
Det kan ibland vara svårt att se om det är yngel i en ram eftersom larverna redan blivit bin. Drottningen börjar alltid i centrum när hon lägger ägg och går sedan i spiral utåt kanterna.
Låda nr 2
En regel för när det är dags att utöka är om det är yngel i minst fem ramar, sätt på ytterligare en låda. Det är svårt att ange datum.
Låda nr 2 ställs ovanpå låda 1. Obs! det skall inte vara spärrgaller mellan. Helst skall låda 2 ha utbyggda tomma ramar. Har man inte det får man ta ramar med mellanväggar.
Drottningen har nu tjugo ramar att gå på.
Låda nr 3
När det är yngel och ägg i båda lådorna sätter vi på låda nr 3. Det här är en skattlåda som vi inte vill att drottningen skall gå upp i för att lägga ägg. Därför lägger vi ett spärrgaller emellan låda 2 och 3.
På så vis blandar vi inte ihop honung och bin när vi skall skatta honungen.
Låda nr 3 kan gärna innehålla halvramar.
Låda nr 4
När låda nr 3 är tagen i besittning sätter vi på låda nr 4. Vi plockar de honungsramarna som finns i låda 1 och 2 och sätter i låda 4. Låda 4 sätter vi under låda 3.
Om vi hittar några drottningsceller ovaför spärrgallret så tar vi bort dem.
Om vi upptäcker när vi kontrollerar låda 1 och 2 och att drottningen enbart går i 2a lådan så skiftar vi låda 1 och 2.
Reducering av yngelrummet
Äggproduktionen skall uppmuntras fram till ca en vecka in i juli. Därefter drar man ner yngelrummet till en låda.
Plocka bort drottningen i en drottningbur under tiden så att hon inte kommer tills skada. Spara de finaste ramarna till den ena lådan. Ev. kan man använda enbart mellanväggar. Sätt alla yngelramarna i mitten på lådan. Kontrollera att det inte finns några drottningceller och om det finns, ta bort dem. Sätt tillbaka drottningen.
De ramar som blivit över sätter vi i skattlådorna.
Trågkupa
Det som vi tidigare beskrivit är för uppstaplingskupor. Trågkupan kan byggas ut mer succesivt och man bygger inte ut med extra lådor. Trågkupan består av ett yngelrum med plats för arton ramar och en skattlåda ovanför yngelrummet med spärrgaller emellan.
Vatten
Det är viktigt att bina har tillgång till vatten. Om det inte finns naturligt nära samhällena kan man ställa ut lite vatten. Se till att lägga något i vattnet som bina kan gå på, ex lecakulor eller träbitar, bark.
Svärmning
Normalt brukar risken för svärmning vara över efter midsommar. Kontrollera i mitten på juli om det finns några drottningsceller. Ta i så fall bort dem och kontrollera igen några dagar senare. Om drottningen har omkommit är det naturligt att samhället drar upp en ny drottning annars är det något tokigt.
Har man ett samhälle som är svärmningsbenäget bör man byta drottning. Flytta i så fall över en ram med drottningceller till en svärmlåda (6 ramar). Flytta även ungbin och en ram med drottningsceller som ej är täckta. Ta även med en pollenram och en med honung. En ny drottning kläcks. Döda den gamla drottningen i det ursprungliga samhället och tillsätt den nya.
Det är ingen garanti att den nykläckta drottningen är bättre än den gamla. Beställ därför en ny drottning.
Skattning
När honungsramarna är täckta plockar man bort dem för skattning. Detta kan man göra succesivt genom att man plockar ramar efterhand och ställer undan på ett säkert ställe som är torrt och tätt så att verken bin eller annat kan komma åt. Slungningen gör man lämpligtvis när man fått ett tillräckligt antal ramar.
Slutskattning
Efter första nattfrosten är draget slut och det är dags för slutskattning. Det brukar bli en bit in i september. Det brukar också finnas honung även i yngelramarna. För att att slippa slunga yngelramarna kan man med en gaffel riva bland houngscellerna. Bina brukar då vanligtvis flytta honungen uppåt och då till honungsramarna.
Invintring
I samband med slutskattningen är det lämpligt att invintra bina. När man tagit alla honungsramarna från bina har de ingen näring och det är viktigt att i stället ge dem sockerlösning. Om man inte själv vill blanda sockerlösning så finns det färdigblandat Bifor att köpa hos biredskapsåterförsäljarna. Det är det enklaste sättet men kostar lite extra.
Sockerlösning gör man genom att blanda vanligt strösocker med vatten. Blandning bör vara 3:2, dvs tre kg socker med två l vatten. Om vattnet är varmt så går det lättare att blanda. Det är också en fördel att ge bina ljummen sockerlösning som de lättare kan dra ner.
Sockerlösning kan man ge bina antingen med foderballonger eller lådfodrare. I en lådfodrare kan man ge hela sockerblandningen på en gång. Med ballonger måste man tillsätta sockerlösningen vid flera tillfällen. Det är olika hur fort som bina drar ner sockerlösningen. Det varierar mellan samhällena och vissa år går det fort och andra år drar de bara ner en del av sockerlösningen.
Jag brukar invintra mina bin på en låda med tio ramar, LN. Då jag har nätbotten i kuporna behöver bina komma upp en bit från botten. Jag sätter därför på en tomlåda utan ramar under lådan med samhället som fungerar som distans. För att skydda bina mot möss så lägger jag ett spärrgaller mellan lådorna. Det har visat sig fungera väldigt bra med nätbotten. Jag har inte längre något problem med fukt i kupan eftersom ventilationen blir mycket bättre.
Flyttning av bin
Man kan fritt flytta bin inom en församlingsgräns. Vid flytt över församlingsgräns måste samhället besiktigas av bitillsyningsman. Besiktningen är gratis och bitillsyningsman är avlönad. Vid besiktning får man ett dokument som lämnas till besiktningsmannen i det område som bina flyttas.
