Biodling igår och idag – en levande kulturhistoria
Av Ingvar Karlsson
(Mikael: Bilderna har inte inkluderats då jag är osäker om copy right-en)
Bin har funnits under många år
Honungsbiet är 10 – 20 miljoner år gammalt
Det är ursprungligt i Europa, Afrika och Asien
Det är idag spritt också till Syd och Nordamerika, Australien och Nya Zeeland
Det finns andra arter i Asien, Amerika och Australien som producerar honung
Var bor honungsbiet?
I Europa har bin naturligt bott i håligheter i träd och på liknande platser. Idag finns det i praktiken inga vildbin i Europa.
I Afrika kan bin bo direkt i träd utan yttre väggar.
Ord för honung mycket gammalt
Sanskrit: madhu
Hettitiska: melit
Samma ord i grekiska, romanska språk och keltiska språk
Ordet mjöd har samma ursprung
Ordet honung kommer från germanska hunaga som betyder guld
Människan har alltid tyckt om honung
En grottmålning 15 000 år gammal visar hur man skördar honung från ett vildbisamhälle.
Under stenåldern har man säkert skördat honung från vildbin i Sverige.
Under bronsåldern användes bivax för att skapa gjutformar för brons vilket visar att man skattade bisamhällen.
Äldsta biodlingen
I bibeln nämns det heliga landet som ”landet som flyter av mjölk och honung” upprepade gånger.
Biodling finns daterad till 2 400 år f kr i Egypten.
Solguden Ra (Re)
När guden Ra grät förvandlades hans tårar till bin när de kom ner till marken. Därför var honung en helig produkt.
Honung från vildbin skattades mest men man hade också biodling i avlånga lerrör, liknande de bistockar som senare fanns hos oss.
Den horisontella ”bikupan”
I Africa, söder om Sahara, i Grekland och Rom användes ett horisontellt rör som bikupa. Det kunder vara gjort av lera, bränd lera eller växtmaterial. Oftast var det öpet i båda ändare. Vid skattning kunde bina avlägsnas genom rök.
Det finns stora likheter i biskötseln i dessa områden och mycket talar för att det är en gemensam gammal kunskap.
Bin hade gudomlig anknytning i Grekland
Aristaeus var son till Apollo och jägarinnan Cyrene. Enligt grekisk mytologi var han biodlingens ”fader”. Han är en ”mindre” gud inom den grekiska mytologin, men tillskrevs många kunskaper och färdigheter. Bland andra ska han ha lärt sig ”tämja” gudinnans bin och förvara dem i kupor.
Honung enda sötningsmedlet under mycket lång tid i människans historia
Sockerrör kom till Indonesien, Kina och Indien för ca 8000 år sedan
Alexander den store beskrev socker under sitt krig österut
Socker kom till Europa på 1100-talet. Det var mycket dyrt och endast tillgängligt för de mycket rika.
På 1700-talet blev socker vanligare genom odling av sockerrör i nya världen.
Biodling i Rom
Biodling fanns i varje lantegendom i antika Rom.
Biodling i Sverige
Det finns inget dokumenterat om biodling i Sverige före vikingatiden.
Honung fanns under vikingatiden, bl. a. till att framställa mjöd.
Under medeltiden var biodling vanlig i Sverige.
Katolska kyrkan använde mycket bivax för ljusframställning
Biodling i landskapslagarna
I Västgötalagen stadgas:
”Flyga bi bort i annans skog, och följer ägaren dem till stock och hål, märker samma träd, och giver det byamän tillkänna; have ingen våld honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig i bärande och fridlyst träd; då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, vid bot, som i 13 kap. är sagt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin saklöst.”
Östgötalagen: går någon för att fånga bin efter avtal delas lika. Går han och sätter upp bikärl: böta 6 öre. Ser han ett ihåligt träd med bin och sätter märke skall han ha tredjedelen av bina
Biodling under medeltiden
Bibostäder är en ”bistock” som kunde användas stående eller liggande. Honung kunde skördas ur en liggande bistock utan att bisamhället dödades.
Vinterförlusterna angavs till 5% – 10%.
Honung var viktigt men kyrkan använde mycket vax till ljus.
Biodlaren
Den som ägde bin kunde sköta bina själv eller överlåta till någon annan ”lottebin”.
Den som hade lottebin fick hälften av skörden.
Gustav Vasas biodling
Gustav Vasa var Sveriges största biodlare vid den tiden = ägde flest bisamhällen.
Huvuddelen av honungen användes för framställning av mjöd (1550-1551: 8½ tunnor till mjöd och 1 tunna till köket). Det motsvarar 1 500 kg honung som blev til 6 000 l mjöd.
Skogsbiskötsel
Var vanligt i Balticum och Ryssland
Bisamhällena fanns i träd, naturligt ihåliga eller konstgjorda håligheter
Samhällena skattades i träden
Björnen ville gärna komma åt honung och var ett problem
Första beskrivning av lösa bikakor
I Grekland beskrevs på 1500-talet användning av små träribbor som lagts högst upp och där bina sedan byggde kakor som kan lyftas upp. Den tekniken har i våra dagar tagits upp och kan fungera på liknande sätt som rambyggen.
1700-talet, nyordning
Bistockar av brädor gav effektivare skötsel.
Halmkupan började användas i Sverige.
Samuel Linnaeus skriver en spridd bok om biskötsel 1768.
Socker börjar komma som sötningsmedel.
Halmkupan
Ger en god bibostad men behöver en ”överrock” på vintern, oftast av långhalm.
Det är svårt att skörda honung utan att ta död på bina. Brinnande svavel eller dränkning i vatten användes
För att bibehålla bistammen var det viktigt att få många svärmar
1800-talet
Biramen uppfinns i USA av Langstroth men kunskapen sprids långsamt
Halmkupan oftast använd i Sverige
Socker ersätter honung mer och mer som sötningsmedel
1900-tal
Biodling ske endast i ramkupor.
Svärmning undvikes
Stora samhällen eftersträvas, skördarna ökar
Honung används sällan som sötningsmedel – antalet biodlare går ner
I dag
Antalet bin har gått ner, vilket påverkar pollinering negativt
Värdet av biodling långt mycket större genom pollinering än av honung
Varroakvalstret och bekämpningsmedel skapar problem
Biodling inne i städer kommer på modet
Södra Nepal
Honungsskattning av bin från Apis dorsata
